Besvikelse

Sur, lättretlig och hur slut som helst.

Soft vecka, trodde jag ja. Kom till jobbet och trodde jag skullle sluta kl 14. Fick sluta 16.30 och imorn skulle jag varit hel ledig, men fick jobb på coop 11-18.30. Skönt, men ändå inte. Måste ta så mycket jag orkar...för nästa månad vet jag inte alls hur mycket/lite jag får. Så det blir nästan heltid den här veckan, 37 timmar tror jag. Tråkigt eftersom det blir så konstiga tider och många kvällar...men det Ska bli skönt när lönen kommer iaf. Ska va glad över att jag har nånting alls. :)

Gick upp 05.45 imorse och tvingade mig ut på en 1,5 timme lång promenad. Tänkte att det skulle bli lättare att klara av mina minst 10 000 steg om jag gick långt imorse så jag skulle slippa tvinga mig att gå så långt efter jobbet. och det är jag glad över nu, är som sagt helt slut. Har bara 2000 steg kvar till 10 000 så det ska jag allt klara av! :)
Ska ta mig ut på promenad alldeles straxt, ska bara låta magen smälta tonfisksalladen jag åt först.

Ännu en dag av kalorihysteri på jobbet. Carro har kommit på att hon jäklar också ska ta tag i sig själv. så vi har sprungit runt och kollat kcal så fort vi fått tid och diskuterat det hit och dit.
Egentligen är vi en enda stor skala med människor som vill ändra våra liv som jobbar på coop. Alla (utom Anders) försöker bli nyttigare och smalare. En har varit och blivit hypnotiserad för sitt sötsaks-behov och en annan ska till veckan. Trodde fan inte att det gick att hypnotisera bort sötsuget för all framtid, men tydligen... Och vad jag hört så funkar det! Man kanske skulle ta och göra det själv? men 500kr är lite för dyrt för mig i dagsläget.

Dagen har i det stora hela varit piss! Breven om vilka som fått jobb på tvätten kom idag. Vet minst 11-12 (av 25) som fått brev...å jag är inte en av dem. och vilka som fått och inte har det självklart pratats om hela dagen på coop. Människor har kommit in och jublat över fast anställning och köpt saker för att fira, och där satt jag i kassan, hörde allting och visste att jag inte fått nå brev. FAN! Jag som så gärna ville ha ett fast, heltids jobb!
Jag kanske bara är avundsjuk, är väl lite hemskt att säga det. Men jag fattar faktiskt inte hur de valt ut en del av de som fick. Jag jobade på som fan i gymnasiet för att få bra betyg. alla sa att det skulle bli lättare att få jobb då. Men ICKE! Jag hade tydligen för bra betyg för att "bara" jobba på ett tvätteri (eftersom de tjatade hela intervjun om att jag BORDE läsa vidare). Dessutom var de så "imponerade" av mitt ansökningsbrev att de tillochmed frågade mig om jag VERKLIGEN skrivit det själv. Kändes jävla bra att sitta där och de trodde att någon annan skrivit brevet åt mig.
Och vart tog det om att satsa på de unga vägen som de lovade? vet bara 3 st under 25 som fått jobb hitills (av 25 st).
Mamma säger att jag inte ska sluta hoppas, men jag vill. orkar inte vänta å ge mig själv falska förhoppningar nå mer.
Ge mig bara ett skriftligt bevis på att jag inte fått nå jobb så kan jag sluta må dåligt över det här!


Nej, promenad...en dusch, lite tv-tittande, sen sängen!
Zzzzzzzzzzzzz!

(Uppdatering steg och avstånd kl. 21.16

Kunde inte sluta gå när jag väl kom ut, så det blev lite längre. :)

Dagens steg: 13 171 st

Avstånd: ca 14 km promenad med Djin

HELT KLART GODKÄNT!)

// naannii