Klippt och skuret.

Klippt och skuret...bokstavligt talat.
Klippning. Kort, kort, Koooooort! :O
Det trodde jag aldrig om mig själv, att jag ens vågade! *stolt*
Så här korthårig har jag inte varit sen barnsben, då jag klippte mig själv en gång (var riktigt snyggt med kort på ena sidan och långt på den andra...Papi fick klippa andra sidan lika kort)...Det var efter den snaggningen mina lockar försvann..."/ dumma mig!
Nervösare än nervösast var jag när jag satt mig i stolen. Trodde jag skulle skita på mig av nervositet, eller åtminstonde börja gråta när det var klart. Men så blev det inte. Det blev faktiskt fint. jag har alltid försökt gömma mitt runda ansikte under uppuffat hår och 3 liter hårspray...nu är det slut med det. Har fortfarande lite för bebis-runt ansikte för att säga att jag är helnöjd, (tycker absolut inte om bilder rakt framifrån som den nedan), men långt ifrån är det inte.

Jag är superduperjätte-nervös inför morgondagens resultat. Mer nervös än jag brukar. Jag slarvar med sötsake-förbudet, äter grisonyttigt och känner att jag inte alls varit nå duktig den här veckan. Det är trääl, om någonting, för det känns som att jag sviker mig själv...

Varför är man så sällan nöjd med sig själv och det man gör?Alltid hittar man något fel. Det är precis som man söker efter något att klanka ner på. Känns som vanligt inte heller som att jag tränat nog mycket den här veckan, inte om man tänker på hur mycket sötsaker det slunkit ner.

Jag varken hinner eller orkar träna mer än jag gör nu. Jag gör så gott jag kan. Varför kan inte min hjärna nöja sig med det? Men, Nej...den (hjärnan, inte jag) får alltid för sig att det går uppåt istället för nedåt, även om det i 10 veckor hitills har gått åt rätt håll, dvs neeer!

Jag går bara och väntar på mitt första riktiga bakslag. Önskar att jag hade haft ett redan, så jag inte hade hunnit vänja mig med att det ska gå neråt varje vecka, utan att det går lite olika. Har alltid tänkt så negativt. Har byggt upp en tro på att om man går och tror på det värsta, så kan det bara bli bättre. Då slipper man bli besviken....Ja jävlar. Besviken blir jag ju hela tiden ändå, för jag hoppas alltid innerst inne, även om jag inte erkänner det. Jag vill inte få ett dunderbakslag...inte nu innan jul!

Från och med nu och fram till jul ska jag återupprätta mitt sötsake-förbud igen. Hålla mig riktigt strikt, så jag känner mig riktigt nöjd, och kan äta sötisar under jul utan att få ett bombnedslag till samvete. Godis hör iaf julen till, i måttliga mängder...

Dagens mat:
Frukost: fil+ musli, 1 kopp te
Mellanmål: 1 mandarin
Lunch: broccoli och skink-paj (hade inte saker till en sallad helt plötsligt)
Mellanmål: 2 mandariner
Kvällsmat: fil+musli, 1 kopp te, 1 mandarin

Dagens träning:
Morgon: 40 min promenad
Kväll: 45 min promenad+ 30 min boxning och hantelträning

Nyklippt Naannii