Svacka utan ensamhet

Så sant, så sant.
Min svacka känns mycket bättre nu. Eller bättre och bätte, så ska man väl inte säga. Men jag har lyckats accepterat den någolunda. Jag klarade med nöd och näppe att ta mig upp och ut på promenad imorse. Gick som en zombie i 45 minuter, vaknade till då och då, och tänkte att jag kommit längre än jag hade trott. Men någon glädje, pigghet eller stolthet över promenaden fanns inte där för fem öre.
Nu, i efterhand, efter att ha suttit och pratat svackor på varje rast på Coop med Anders, är jag stolt över att jag ens tog mig ut, och inte struntade helt i det.
Jag är inte ensam om att ha en tillfällig svacka i livet längre...Tänk så "glad" man kan bli av att höra att någon annan också är trött och sliten, omotiverad till allt och lust-befriad.
Just dessa samtal, allt klag på hur jävligt allt är just nu fick mig faktiskt att må lite bättre. Till slut kunde jag och Anders inte låta bli att skratta åt allt. Allt jävla elände som vi känner just nu.
Det är på något sätt skönt att höra att man inte är ensam (trots att det inte är kul att någon känner precis som jag).

I Måndags startade högsäsongen här i byn (slalombacken öppnade), och därmed också de längre öppettiderna på coop. Heldag, som jag jobbat idag, är nu mer från 8.45 till 19.45! :O
Som sagt, en hel heldag!
Jobbade första långdagen idag, och jag skulle ljuga om jag sa att den där sista extra timmen inte kändes som en evighet. Skönt ändå att det rullar in lite turister också, så att det inte är heldött hela tiden. Händer det saker, så går tiden snabbare, tack och lov!

Är riktigt glad att jag hade träningsprogrammet att gå efter idag. Tackar mig själv att jag tänkt så långt att jag kanske skulle vara lite trött efter jobbet. 10 minuters promenad, blev då lättare en kvart, och 20 minuter i källarn, blev till sist 30.
Svettdroppar, jag älskar er! Ni får mig att känna att jag kämpat, tagit mig ett steg längre på resan.
Efter svett, blir jag en gnutta gladare.
Konstigt, men sant!

I köket ligger två BAOTA muffinsar. Med chokladsmet, chokladglasyr och små krossade chokladbitar uppe på. Anders tvingade mig att ta med mig dem hem från jobbet. En till Jimmy, och en till mig. Men där ligger de kvar, för Jimmy har inte kommit hem från värkstan än, och jag känner inte alls för att äta min. Och där ska de nog få ligga tills imorn (Iaf min), tills jag antingen faller för frestelsen, eller slänger den bland allt annat skräp i sopkorgen, där den hör hemma. Jag hoppas på det sista...

Tack för kommentarerna på gårdagens depp-inlägg. De får mig att orka! <3
Och Moa, du får väldigt väldigt gärna laga smalmat åt mig, men inte hela ditt lov! :)
Du måste ju hinna ha lite ledigt också. Men någon dag med smalmat...Ja tack! <3

Dagens mat:
Frukost: 1 hård smörgås m. smör och knorr, 1 mjuk smörgås med kaviar, 1 kopp te
Mellanmål: 1 fralla m. ost, en berry
Lunch: Tacopaj, 1 mandarin, 1 banan
Mellanmål: vatten + en mandarin
Kvällsmat: fil+musli, 1 kopp te, en mandarin

Dagens träning:
Morgon: 45 min zombie-promenerande
Kväll: 15 min promenad, 30 min träning m. boxning, 100 sit-ups m.m.

Livet är ett mirakel, ta vara på det!