...Ungefär tusen gånger bättre än den redan var!
Kunde för allt i världen inte förstå vad sjutton jag hade fått för brev i brevlådan,
ett sånt där "vanligt" kuvert, handskrivet, och inte nån sån där tråkig räkning från nått håll.
När jag sen öppnade det, och började läsa, kunde jag fan inte sluta le...
Le och känna glädjetårar i ögonen!
Känslig lär jag vara,
men då får det väl fan va så!
Det här var det finaste en vän gjort för mig på länge!
Och Pisos, även om vi inte hörs så mycket längre, bor över 40 mil ifrån varandra, och dina kommentarer här på bloggen inte verkar vilja gå fram så jag kan läsa dem,
Så är du min bästaste vän i världen!
Jag älskar dig,
och tack, tusen hundratals tack, för brevet!
It made my day! =D
---
14 kilometer blev det på skidorna, 1092 kcal brända.
Skönt var det, och bra gick det,
i alla fall stundtals...
Förstår inte varför i hela friden dom envisats med att pista spåren nu igen,
för det gjorde dom jävligt mycket sämre än i förrgår!
mjukt och ojämnt, buckligt och trögt.
Som tur var var det bara de första och de sista 1,5 kilometrarna som var nypistade.
Annars gick det faktiskt rätt så jävla bra!
Mjölksyra i låren ett x-antal gånger,
lite fler turister än sist, men de höll sig på "sin kant",
dvs. i de klassiska spåren.
På något sätt lyckas jag verkligen inte få till det där med klassisk åkning,
utan kör 95% av vändorna i skatespåret.
Har också börjat märka hur jäkla mycket svagare jag är i armarna än i benen...
fast så har det ju iofs alltid vart.
Benen är min styrka, och armarna hjälper till lite då och då ibland, när de orkar. ^^
Nyduschad, ännu mer happyfacea'd och helt klart taggad för helgen,
ska jag nu fixa till håret och sen åka ner till Tvätteriet för att hämta Linda när hon slutar.
Roadtrip till Systembolaget,
Ahaja, ja tackar ja!
Så jävla glad idag!
Kunde för allt i världen inte förstå vad sjutton jag hade fått för brev i brevlådan,
ett sånt där "vanligt" kuvert, handskrivet, och inte nån sån där tråkig räkning från nått håll.
När jag sen öppnade det, och började läsa, kunde jag fan inte sluta le...
Le och känna glädjetårar i ögonen!
Känslig lär jag vara,
men då får det väl fan va så!
Det här var det finaste en vän gjort för mig på länge!
Och Pisos, även om vi inte hörs så mycket längre, bor över 40 mil ifrån varandra, och dina kommentarer här på bloggen inte verkar vilja gå fram så jag kan läsa dem,
Så är du min bästaste vän i världen!
Jag älskar dig,
och tack, tusen hundratals tack, för brevet!
It made my day! =D
---
14 kilometer blev det på skidorna, 1092 kcal brända.
Skönt var det, och bra gick det,
i alla fall stundtals...
Förstår inte varför i hela friden dom envisats med att pista spåren nu igen,
för det gjorde dom jävligt mycket sämre än i förrgår!
mjukt och ojämnt, buckligt och trögt.
Som tur var var det bara de första och de sista 1,5 kilometrarna som var nypistade.
Annars gick det faktiskt rätt så jävla bra!
Mjölksyra i låren ett x-antal gånger,
lite fler turister än sist, men de höll sig på "sin kant",
dvs. i de klassiska spåren.
På något sätt lyckas jag verkligen inte få till det där med klassisk åkning,
utan kör 95% av vändorna i skatespåret.
Har också börjat märka hur jäkla mycket svagare jag är i armarna än i benen...
fast så har det ju iofs alltid vart.
Benen är min styrka, och armarna hjälper till lite då och då ibland, när de orkar. ^^
Nyduschad, ännu mer happyfacea'd och helt klart taggad för helgen,
ska jag nu fixa till håret och sen åka ner till Tvätteriet för att hämta Linda när hon slutar.
Roadtrip till Systembolaget,
Ahaja, ja tackar ja!
Så jävla glad idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar