Attans!

En mil var bara att glömma.
Järnspikars, jag skulle ha vallat mina skidor!
men icke, är man amatör så är man,
då kör man med förra årets valla hela året, och nöjer sig med det. ^^
Jag vet inte riktigt vad det blev, men snön började fastna under skidorna.
Gjorde att det inte gled alls.
Fick staka mig runt fem-kilometern,
inte bara i uppförsbackarna, utan Nerför också!
Jag skojar inte! Har aldrig varit med om liknande!
Tänkte jag skulle ha åkt 5,3,2...
Men det blev fan inte mer än första femman.
Helt slut i kroppen.
Visst är det bra med motstånd, men inte fan blir det roligare. ^^

Så,
5 kilometers längdåkning avklarat, 2 långpromenader tagna, 3 tvättar tvättade.
Och så var de lediga dagen redan slut!
Tackar för den sol som visat sig idag, som värmde mina kinder. Jag har saknat den!

Jag visste vad det skulle bli för en dag redan när jag vaknade imorse, och jag hade rätt...
Nu har jag nog gjort av med tårarna som fanns för idag tror jag.
Då kanske jag kan få sova lugnt i natt?
Vill inte komma till jobbet ännu en dag å se ut som ögoninflammationen själv.

Funderar på varför så många tror att jag inte kan välja själv hur jag "vill ha det".
Som tror att jag låter andra välja åt mig.
Som om jag inte har fullt upp med mina egna tankar och viljor? :S
Jag kan lyssna på vad människor säger till mig, det ljuger jag inte om...Men det är väl inte de som lever mitt liv? De som känner vad jag känner? gör vad jag gör?

Det är mitt liv, jag måste tro på det jag gör!
Förstör det inte för mig.
Skyll inte det på de människor som står mig nära,
som lyssnar när jag pratar!

För första gången i mitt liv känner jag verkligen att det är JAG som styr...
då tror alla andra tvärs om!!? "/