Går på Alvedon om dagarna,
och Alvedon + Citodon om nätterna för att kunna sova i lugn och ro.
Lär säga att det faktiskt hjälper förvånansvärt bra,
men jag har ett problem...
Om dagarna hålls smärtan nere hela tiden eftersom jag tar två piller med jämna mellanrum,
jag hinner liksom "vända" smärtan innan den blir allt för jobbig.
men varje morgon vaknar jag tidigt som fan så fort effekten av de två kvällspillren gått ur.
DÅ gör det riktigt förbannat ont!
Jag hatar det!
Jag vaknar varje morgon mellan sex- sju,
inte för att jag sovit klart och är pigg, utan för att det gör ont,
och då det bara att pallra sig upp,
dra en drill och börja smaska piller igen.
Nog för att det "bara" är alvedon, men jag tycker inte alls om det.
I vanliga fall håller jag mig så länge jag bara kan med att ta något smärtstillande överhuvudtaget.
Och nu, när jag allra helst skulle vilja sova bort hela dagarna för att slippa tristessen,
så är det riktigt jobbigt att vakna så tidigt, för dagarna blir så förbannat långa!
Återigen i soffläge,
tummarna för att telefonen snart ska starta ringsignalen och att det är om operationen hålls.
Om det ändå kunde få bli idag,
så jag känner att det snart kommer gå framåt i alla fall!
Det är ju inte förrän efter den jag kan börja läka på riktigt. ^^
Välkommen till klagolådan!
(Det vänder nog snart...)
och Alvedon + Citodon om nätterna för att kunna sova i lugn och ro.
Lär säga att det faktiskt hjälper förvånansvärt bra,
men jag har ett problem...
Om dagarna hålls smärtan nere hela tiden eftersom jag tar två piller med jämna mellanrum,
jag hinner liksom "vända" smärtan innan den blir allt för jobbig.
men varje morgon vaknar jag tidigt som fan så fort effekten av de två kvällspillren gått ur.
DÅ gör det riktigt förbannat ont!
Jag hatar det!
Jag vaknar varje morgon mellan sex- sju,
inte för att jag sovit klart och är pigg, utan för att det gör ont,
och då det bara att pallra sig upp,
dra en drill och börja smaska piller igen.
Nog för att det "bara" är alvedon, men jag tycker inte alls om det.
I vanliga fall håller jag mig så länge jag bara kan med att ta något smärtstillande överhuvudtaget.
Och nu, när jag allra helst skulle vilja sova bort hela dagarna för att slippa tristessen,
så är det riktigt jobbigt att vakna så tidigt, för dagarna blir så förbannat långa!
Återigen i soffläge,
tummarna för att telefonen snart ska starta ringsignalen och att det är om operationen hålls.
Om det ändå kunde få bli idag,
så jag känner att det snart kommer gå framåt i alla fall!
Det är ju inte förrän efter den jag kan börja läka på riktigt. ^^
Välkommen till klagolådan!
(Det vänder nog snart...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar