Sitter och kuckilurar i soffan, halsonten och jag.
Tror det är feber i luften också.
Trött som en gnu, men kan inte sova.
Har redan försökt en gång fast klockan inte är mer än 21.58,
Haha pensionärs takter! ^^
Robert ligger redan och sussar,
Fast det skulle nog jag också göra om jag skulle upp och jobba vid halv 5...
pratar i sömnen gör han också.
Inte vet jag vad han drömmer när han helt plötsligt utbrister:
"Åhhhh fy fan!" !?!?!? ^^
Höhö...
Vägde mig imorse, men det händer ingenting. Som vanligt.
78,2 kilo och jag vill inte ens tänka på att jag faktiskt nångång har varit nere på 76! "/
Jag sitter så jävla mycket fast man bara kan göra, även fast träningen kommit igång igen.
Ännu mindre vill jag tänka på hur länge den här jäkla halsonten kommer sitta i. Men när den försvinner, då jävlar ska jag hålla igång mer än jag någonsin gjort förut!
Motivationen finns ju där igen!
Rob hade gjort mat åt mig när jag kom hem. Älskade underbara!
Fullkornspasta, baconsås och sallad satt fint i kistan lär jag säga, och att slippa ställa mig framför spisen blev jag ännu gladare för! :)
Hand i hand gick vi sen kvällspromenaden med Djin. Vilken jävla känsla det är egentligen, något så simpelt som att ta en promenad, nära någon, med någon man tycker så mycket om!
Haha, märker ni hur jävla förälskad jag är eller???
Det är nästan så jag blir rädd för mig själv. Kärleksmonster!
"Men det där blir nog sen", mumlas det från sängen...
Jasså du, jaha ja. då vet vi!
Det här är ju fan bättre än radio! xD
Jag skulle ge allt för att kunna krypa in i hans hjärna nu, å se det han ser!
Eller kanske inte? ;)
Krypa nånstans ska jag då göra nu i alla fall...till kojs.
Mysa in mig i famnen som alltid välkomnar mig så jävla varmt. Som gör mig trygg och lugn.
Tätt tätt tätt, tills jag somnar och sedan vaknar till en gnutta när jag får min hejdå-puss imorn bitti vid halv 6...
Leéndet sitter fastklistrat på min mun,
och jag är verkligen lycklig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar