Nu har jag suttit här och försökt börja skriva i...jaaa, vad kan det vara?... 20 minuter?
Fattar inte varför alla ord och meningar bara går och gömmer sig så fort jag väl sitter här. Dumma dom! *surar* :(
Annars kan jag ha hela långa roman-inlägg färdiga i huvudet.
Men nej, när det väl gäller... idétorka! Välkommen. Verkligen!^^
Men nu känns det genast mycket bättre. Nu är jag ju igång. Har börjat skriva. Lyckas man bara skriva den första meningen, ta det första steget, så rullar det på sen. Knas...
Jag tyckte om fotbollen idag! Mer än vanligt. Kanske för att jag både gjorde mål, och lyckades rädda målet (rätt mål tillochmed!). Jag brukar inte göra det. Varken göra mål, eller stå i mål. Backen är, har, och kommer alltid att vara "min" plats på planen. Höger.
Det är oftast där jag hamnar, även när det bara spelas på skoj.
Kuligt ändå att få, våga och göra något man inte brukar. :)
Livet rullar på riktigt fint nu.
Jag börjar må bättre i mig själv. Är stolt att jag fortfarande lyckas hålla i viktnedgången, varesig det går bra eller dåligt. I medgångar och motgångar. Höjdpunkter och svackor.
Att jag fortfarande kämpar på, trots att det snart gått 9 månader sen jag bestämde mig att göra någonting åt mig själv.
Visst att det inte gått så snabbt som man kanske önskat. Visst att jag fuskat en hel del, och vissa gånger bara inte orkat bry mig varken om mat eller träning. Visst att min vikt och mitt humör åkt bergochdalbana under den här tiden. Och jag har bara (räknat på Fredagens vikt) tappat 9.2 kilo.
Men ändå... 9.2 kilo socker till exempel, hur tungt känns inte det!?
Och hur många kilo fett har inte försvunnit, och istället gett plats för muskler?
En bra bit på väg, ännu en bit kvar...
För första gången är jag nu (nästan) helt säker på att jag kommer klara det här!
Ger fan i hur mycket eneri jag måste lägga ner, hur många godbitar jag kommer missa och hur lång tid det kommer att ta...
Jag SKA lyckas gå ned till 73! MINST!
Inte för att det har nånting med inlägget att göra, men jag måste bara visa er min nya vän...Hagel! Som mer och mer börjar låta mig röra henne. Som myser och kommer fram. Som kommer in och äter varje dag...OCH som återigen ser väldigt väldigt rund ut om magen! :O
Graviditetslurar hon oss igen, eller är det på riktigt nu?
Rund är hon, bara om magen. Hård är den. och tuttisarna har växt en hel del...
Hur ser man att en katt är på smällen?
Kan man göra det?
1 kommentar:
den ser ut så som du beskrev... grattis... du kanske ska bli mormor!
Skicka en kommentar