Personlighet sätter djupa spår

Äntligen rör det på sig igen!
Fläsket försvinner, och vikten minskar!

Yeeeeeeeeeeeey!



Dagens vikt och mått:
Vikt: 80.6 kg (-0.8)
Midja: 87 cm (+-0)
Byst: 103.5 cm (-0.5)
Stjärt: 102 cm (+1)
Mage: 94 cm (+0.5)
Höft: 97.5 cm (-0.5)



För en gångs skull står jag inte kvar på 81, och inte heller är skillnaden + eller - 0.2!
Det var länge sen jag vägde så lite som idag... Det har gått fram och tillbaka, på högre höjder, sen i April, Maj. En hel sommar, fullproppad med joggingturer och försök att äta bra...och det har gått åt helvete varenda vecka ändå!
Kanske har jag kommit förbi 81 strecket nu? Platån som hindrat mig från att gå ner.
Bara att fortsätta kämpa, för nu ser jag i alla fall resultat för mitt slit igen! :D


Jag ska, ska, SKA klara av de där sista 7,2 kilona till målvikten. Två hekto kvar, sen är jag åter nere på -10!
----
Måste tacka för de underbart fina och snälla kommentarer jag fick på förra inlägget!
Det är sjukt hur ett par enstaka kommentarer kan göra en så glad. Uppspelt, viljestark!
Kan inte mer än säga att min dag började riktigt riktigt bra på grund av dem! :D

Tack Emma för att du ser det jag inte ser! Att nyckelbenen tittar fram lite nu för tiden har jag positivt nog inte missat, men ansiktet...jag ser det inte!?
Jag kan sitta och kolla på massvis med ansiktsbilder på mig själv, jämföra, grubbla, och försöka hitta nått som ser mindre ut än förut. Men nääh, jag ser ingen skillnad fast de allra djupaste ansträngningar. Dina kommentarer får mig på topphumör! tack!
Dessutom är det skönt att höra att jag inte är ensam om mina monstersvettningar, även om jag inte önskar någon i världen att känna sig så jävla fet och äcklig som jag gör när vattendroppar bara rinner nerför kroppen på mig.
Det är dumt att folk ens har mage att kommentera sådana grejor egentligen, och göra att man själv börjar skämmas för dem. Hööö, varför svettas vi egentligen mer än dom? Joo, för att vi troligtvis ger våra kroppar en större utmaning än vad dom gör! ^^



Och tack syster för kommentaren om tröjan...
Det är en fin tröja, jätte fin.
Problemet är inte alls hur den ser ut. Tröjan har inget problem över huvudtaget, det är jag som har!
Fastprintade "klädregler" jag själv hittat på för att lyckas "gömma" mig själv så mycket som möjligt. Att vara någon som inte sticker ut i mängden. Att vara svartvit, så att ingen lägger märke till hur stor jag egentligen är, eller ännu värre lägger en fällande kommentar om svettfläckarna under mina armar.
I svart och vitt syns inte fläckar lika bra som de gör på "färg".



Kanske ser det helt normalt ut. En röd tröja, jaha, vad mer? Det går bra att se mig själv så här på bild...det är känslan jag får när jag har på mig den som är fel.
Så jävla fel det bara kan bli. Varför (egentligen) känner jag mig så FEL i färg?
---

Sovmorgon tog jag imorse, till halv 11! :O
Minns inte hur länge sen det var jag tillät mig själv att sova så länge. Med flit!
Kanske borde jag gör det nu, när jag har semeeeester!!! :D
Så jag kan få tillbaka energin, som helt verkar ha flytt sin kos på sista tiden.
Fast jag får panik när jag sover för länge...Känns som att dagarna blir så korta, som att jag inte hinner nånting vettigt, trots att jag hinner bli uttråkad och totalt rastlös innan klockan ens slår 17.
Det känns riktigt jävla jobbigt att vara utan jobbet i 16 dagar. Jag har panik över att få tråkigt. Att vara rastlös. Lat!
Men därför känns det också extra viktigt att ta den här semestern, så att jag får lugna ner kroppen. Ta ner mig själv på jorden igen. Stressa ner!
Jag klarar inte av att ta en hel-lugn dag längre. Lugn dag= värdelös dag.
Det kryper i kroppen, non-stop!
---

Fredagskvällen har firats med två semesterfirande-cider, och sällskapsspelet "Alias" med Jimmy, Malan, Yen och Kim.
Förlorade på fusk, då Malan hittade på "extra" regler då jag och Yen redan gick i mål. Höööh, dålig förlorare Malan?
Det bjur vi på! Vi klarar oss finfint ändå jag och Jennie. :)
Tack för en trevlig kväll!
Jag är så glad att jag har er! <3


Och tissetassarna sen!!!
(Nu var det väl ett tag sen jag babblade på en massa om dem?)
NIO veckor fyller dom idag, och endast TRE ynka veckor kvarstår innan de lämnar oss.
Igår slog det mig som ett knytnäve-slag i magen, om tre veckor flyttar alla tre!!! "/
Sista köparen var och tittade igår, bestämde sig för den sista...
Buhuuuuuuuu, Mina tissetassar! :'(
Innerst inne vet jag att vi aldrig skulle kunna behålla någon av dem (eller allra helst, alla!), för det räcker mycket väl med dem två vi har...men ändå!

Det känns som om jag känner dem så bra. Jag har varit med, sett dem från födseln...sett deras personligheter växa fram sakta men säkert. Var och en är så speciell!
Kaliber är den största, den som är mest olik de andra, med ljusare färg och tre och en halv vita "strumpor". Busigast och jävligast är han också för den delen. Han är den som lär sig all skit först, och får de andra att göra precis som han. Tuffingen i gänget. Som startar alla slagsmål och river ner de flesta grejorna.
Promenix är den minsta, klenaste...den som de båda andra älskar att slåss med, eftersom de alltid vinner. Den underlägsna, som jag räddat från att bli spöad ja jag vet inte hur många gånger. Plutten som skriker mest efter mat. Den tisse som är mysigast, den som alltid kommer och hoppar upp i soffan, och lägger sig i knäet. Minstingen som är efter de andra i allt, men ändå var den första att spinna. Mysen!
och så har vi Lurifix förståss. Den som inte "är" nånting, varken störst eller olik de andra...Den som bara smälter in, en riktigt lurig en. Töt-kissen som är en jävel på att lura både de andra tissarna, och oss. Den mest säregna tissen.

Lurifix, på lagom avstånd

Guess who, som spöar vem? ;)

Kaliber

Ohhh,Promenixen!
Tror ni en naannii kommer sakna eller? "/

OMG! Hur ska jag kunna skiljas från dessa små??? Och om bara tre veckor till på köpet!

Bit ihop Nanns! Passa på att njuta av dess närvaro nu, och tänk på att alla tre kommer att bo inom 3 kilomers avstånd! Den närmaste två dörrar bort, i samma hus. Den andra hos Faster...och den tredje hos fasters granne!

Så så farligt kanske det inte är...men de kommer fortfarande inte vara HÄÄÄÄR! :S

Gosh, mina sötisar!

Mormor kommer sakna er nå grymt!

Fick ett plötsligt infall av ett måste att mysa med dessa små en sväng innan jag går till sängs! (man kan ju undra varför!?).

Mysa, och sedan krypa ner bredvid en redan sovande sambo. Så man vaknar pigg och alert lagom till Lördan.

// En lite lättare semesterfirande Naannii med "skiljas-åt-ångest"