fortsättningen av livet

Här sitts det på nattkröken och kikas på jobb.
Jo men visst senni...
Jag slutar aldrig förvåna huh?^^

Få nu inte för er att jag fått kicken eller något sådant...
(jag sköter mig exemplariskt, nåväl bra, på jobbet och har inte lyckats försova mig på ett bra tag nu).
Men det börjar smått kännas som att det kanske är dags att hitta på något nytt?

I över tre år har jag nu knallat på butiken,
ända sen våren innan jag tog studenten.
(Det är ju huuur länge sedan som helst!)
Tagit alla tider jag kunnat,
fått det gått ihop,
Blivit fast anställd på halvtid,
varit så irriterad att jag kunnat spricka,
så förbövulen stressad att jag velat lägga mig ner och leka döfödd.
Men mest av allt så har jag skrattat,
Skrattat så tårarna sprutat med mina kollegor och kunder!

Jag har trivts (och trivs fortfarande) något enormt.
Den där butiken har blivit som ett andra hem för mig.
Kollegorna min andra familj.
Men man kanske lär hinna prova något annat också,
innan pensionen står där och bankar på dörren med rullator och krulligt permanentat hår i present?
(Det går snabbare än man tror vet ni ^^)

Några år som heltidsarbetande skulle inte heller vara fel att ha i röven vid det där tillfället.
Några år då man jobbat det man skulle, och inte känt en sådan press på sig att verkligen ta alla tider man någonsin kan få tag i.
Det tär på en, tyvärr...

Jag är både livrädd och stolt över mig själv.
Jag har faktiskt sökt ett par jobb nu.
För hur det än är, så är det ju ett första steg...
eller hur?

Nu är det ju inte heller så att jag sagt upp mig eller något,
utan kommer jobba på som jag alltid gjort.
Sen får vi se vad som händer.
Kanske vill någon ha mig,
kanske inte...

Men va tusan,
livet går vidare! =)

Allting löser sig!