Rövtrapp

Jag struntade i att gå nerför de sista fem (eller kanske sex?) trappstegen i trappen ikväll.

Tog mig halvens en bakåtvolt, slog armen i väggen och tyckte det var lättare att skumpa ner på rumpan istället.

Smidigare,

inte alls så där påfrestande för knäna som det annars är.

Men resten av kroppen vart inte så impad...

armen tyckte varken om blåmärkena som blev,

eller skrapsåret.

Rumpan, den pallade inte heller trycket så värst bra,

utan hela höger rövskinka låter mig då veta att jag lever varje gång jag slår ner den någonstans.

Jävlar så ont det gjorde.
Å jävvlar va jag grina!

Håhåååjaja...

Cooltjejåkerrutchekana.nu