Supraaaajjs!

Inatt vid någon minut över 12 fick jag ett sms från min käre mor.
Jaha, nu är hon orolig för hur jag klarar mig hänne ute på vift alldeles ensam, tänkte jag och var beredd på att börja skriva...
"Jo jag lever",
"Det går finfint".
"Jag klarar mig alltid"...
osv. osv. för att lugna min lilla mor...


Men så...
Vaaa?
Nähä?
Jaha.
Vad stod det nu igen?
Läste jag rätt?
Men gud, stod det verkligen det jag trodde det stod?
Jo men visst!

Smilet kom och drog upp mina mungipor till örona.
Glad för min mammas skull blev jag.
Älskade lilla mamsen vettni!

"Nu är mamma förlovad",
Jo men visst stod det det!

GRATTIS Älskade Mamsen och Stickan!
Jag önskar er all lycka!
=D

och så trodde jag att hon var orolig för mig,
ujijuj så fel man kan ha! ;)