kan man stoppa catfight's?

Har funderat ända sen vi flyttade hit om Hugo verkligen förstått att vi flyttat eller inte.
Eftersom vi bara flyttat en gata ner busar han fortfarande oftast runt uppe vid det förra huset och leker med sin gamle farbror Mio
(en hjältekatt på 17-18 (?) år som tog Hugo under sina vingar redan från första stund busen började få gå ut).
Varje kväll har jag fått gått ut för att kika efter honom, och varenda gång sitter han mellan de båda husen, halvvägs ner till den nya...
Men aldrig kommer han ända fram fastän jag ropar, fastän jag VET att han hör mig!
utan väntar fint där i buskarna tills jag kommer och hämtar honom.

Ikväll fick jag mina misstankar bekräftade.
han törs inte!

Blev måttligt överraskad när jag nyss hörde hans välkända skrapande mot altandörren,
Men jag hann inte ens resa mig upp ur soffan för att öppna åt honom innan det blev ett jäkla liv där ute.
Cat-fight!
Och inte en tissemiss såg jag när jag kom ut.

Grannkatten verkar inte alls tycka det är nå vidare skojjigt att det flyttat hit en liten tissemiss till.
utan tar varje chans som finns för att slåss en gnutta.
Han sitter alltid och lurar i någon buske och inväntar rätt tillfälle,
och när Hugobuse vistas mitt på gräsmattan visar han sitt missnöje rejält genom att jaga bort honom.

Trodde det var talan om några catfight's om vem som bestämmer, och att det sen skulle vara över...
men det känns inget vidare att Hugo inte ens vågar komma ända fram til huset ifall grannkatten skulle se honom. "/
Känslig matte, lite lissen i ögat för sin tissemiss.

Nån som har något förslag om vad man kan göra åt saken?

(Hugobuse vågade sig tillsist fram efter att jag ropat och vandrat runt ett tag, och är nu inne i säkert förvar)