Ikväll har jag lyckats göra en tacopaj med gummisula...
-Mmmm så gott, det här har du gjort bra!, sa mina två matgäster, och tuggade i sig glatt.
Tack tackelitack, tyckte jag och kände mig stolt som själve faaen!
Så tog jag mig in till skalet och fick jag såga likt en styckmördare med kniven för att lyckas få en lagom stor bit,
första bettet och tänderna studsade mot degen som det vore en studsboll jag försökte föda tjockismagen med.
En Naannii utbrister:
- MEN FY FAN SÅ SEG DEGEN BLEV!
-Mmm, sa karln min...Jag tänkte säga det, men vågade inte...
Och dääär fick jag äta upp min själve fan stolthet!
Där gick även mitt "det-funkar-alltid-att-höfsa-ihop-på-känn" motto i stöpet!
Tack som fan mjölhelvete! ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar