Hör ni hur glada fåglarna låter?
hur härligt det brusar kring däcken av den blöta asfalten?
hur vattendropparna droppar från hustaken?
Känner ni det härliga pirret i kroppen?
det där stora feta leéndet som sprider sig över läpparna och sitter kvar hela dagen?
Att alla små problem plötsligt känns lättare, och inget känns oövervinnerligt?
Att den friska luften känns renare än någonsin?
Att energin sakta men säkert vaknar till liv igen?
Jag gör! jag gör!
JAG GÖR!
Idag härjar det lust och hopp om livet i en Naannii's kropp och knopp!
Kunde jag springa, så hade jag haft ett jävla spring i benen idag, det lovar jag er!
Såna här dagar känner jag livet.
Glädjen.
När man inser att solen värmer igen,
ljusar upp tillvaron genom solbrillornas mörka glas.
Och i samma veva kommer den där sjuka "kärigheten" som en blixt från ovan (inget smygande här heller)!
känslorna blommar upp så där löjligt mycket.
Man blir som nykär upp över öronen!
Vill bara skrika ut så hela världen hör vad "förbannatjävlagladochkärjagär!"
En dag som denna skulle jag kunna krama ihjäl karln min,
hålla sönder hans hand,
dregla ner honom med tusentals pussar.
Och ändå skulle det inte kännas som det vore nog för att förklara mina känslor för honom.
Någon mer än jag som börjat få
V.Å.R.K.Ä.N.S.L.O.R?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar