Här är jag nu

Kaos är vad det är!
inte längre i lägenheten, inte i flyttstöket eller renoveringsobjektet,
nu är det kaos i själen.
I kroppen, i hjärnan och i hjärtat.
>I hela förbannade livet, helt enkelt!
Därför är det rätt lugnt på bloggfronten just nu,
jag har så fullt i hjärnan att det mesta inte ens orkar omformuleras till ord.
Så då skiter vi i det som inte vill komma också,
slipp då tankejävlar! ^^

Men som fortsättning på förra inlägget lär jag ju bara säga att jag tror jag är redo för de stora scenerna,
bring it on bara!
Jag inte bara klarade av att hålla humöret uppe,
jag lurade mig själv för en stund också!

Kärlek ni vet,
så förbannat bra när det funkar,
så helvetiskt svårt när det rämnar.
Så jävla svårt att fundera,
så bajsigt jävligt att överleva

Det kallas visst livet,
men vad fan är det för liv att bli så sviken? vara så kär? och inte förstå ett jävla piss...

Jag vet att många väntar på att jag ska skriva ut hela min själ här, för mina läsarsiffror har blivit högre nu de här senaste dagarna än när jag skriver en sisådär 6-7 inlägg om dagen...
Knasigt att mitt liv kan bli så intressant bara så här nångång ibland för vissa.^^
Som om detta är place't man ska checka out för att veta om det senaste skvallret i mitt liv är sant eller inte.
Men ni får allt nyfikna er lite till här framöver, få se om det kommer upp nå snaskigt ni kan sätta tänderna i!;)
Till alla er andra som förövrigt faktiskt läser mitt ordbajs i det vanliga livet också, och inte bara när nånting skiter sig...
jag uppskattar det!
TACK!