Bääääbisspjåååk med tatten

Inget rejv i Elvis pärons lägenhet idag heller,
Han sköter sig exemplariskt den där lille gossen.
Tänk när Hugo blir så vuxen att han redan ligger i sängen och väntar när man ska ropa in honom!^^

Då kanske jag slipper skämma ut mig för hela kvarteret varje kväll då jag står i altanöppningen och ropar:
"Huuuuuuuuugoooo, *kss kss kss*, kom då stuuuuumpen",
på riktigt sånt där ni vet, Bääbisspjåååk!

Och sen kommer det andra försöket, med samma stuk...
Bara att då har jag matskålen att spela maraccas med också,
samtidigt som jag visslar små truddilutter som jag tycker passar för stunden.

Och så kommer det eventuellt ett tredje försök...

Och ett fjärde...

Det blir bara desperatare och desperatare för varje gång.
"Kooomsi kooooom Huuugoobuuuse, matte menade inte att julla över på din sida av sängen...Flååååt, snälla kom in nuuuu!?"
(okej, där överdrev jag en gnutta^^)

Men ja, sen blir man överlycklig när han kommer skuttande över gräsmattan sen ändå,
fast man först är så ilsk att man tror man skulle kunna stänga dörrjäkeln mitt framför nosingen på tissetatten!

Visst är det väl för mysigt att vara kattägare? ;)
Det kallas KÄRLEK! =)

Stackars stackars gjannaj, tyckej Naannii...