Jag kommer framåt

I ett inlägg för ett tag sen pratade jag om att vara på väg nånstans.

Att komma framåt i livet,

och att komma dit man vill...

Jag har i skrivande stund som det ser ut tio (10!!!) jobbdagar kvar på Coop.

På sin höjd 13 om jag får några dagar på det nya schemat som börjar gälla den 1 Juni.

Den 3:e är min sista anställningsdag.

Det känns sjukt!

Men mest sjukt gött!

Jag har sommaren klar.

Måndag till Fredagsjobb på tvätteriet.

Jag kommer alltså att vara ledig varenda helg!!!

och det känns också helknepigt.

Har inte varit det sedan jag började jobba på helgerna när jag gick första eller andra året på gymnasiet med att städa och syna stugor, samt jobba extra i restaurangen på Säfsen Resort...

Hösten är fortfarande ett frågetecken...

Jag väntar på beskedet från bergarbetarskolan mest varje dag.

(nästan så jag vill slå upp ett tält och campa ute vid postlådan!^^)

Sista ansökningsdagen var i Fredags,

så jag hoppas det kommer snart!

...Och att det blir positivt!

Annars, om jag inte kommer in,

då är det dags att ta i med hårdhandskarna på riktigt...

så jag i alla fall har något att göra om dagarna när hösten kommer.

Men en sak är säker...

Jag kommer klara mig.

Jag ger inte upp, förän jag har det jag vill ha.

Förän jag nått dit jag vill nå!

Och jag tackar nå grymt för den kämparglöd,

vilja och tro jag fått på mig själv på sistone!

Jag tror jag börjar bli en stark tjej!