Svalkar vinden

har fått glovord och mordord piska o morot
ångest och oro som jag vore av stål och glas, borde gå men stannar kvar.
jag har lovat och glömt, förlåtit fördömt, försent för å ångra men tid nog
att tänka om och leva med det.

svalkar vinden värmer solen
ser du något bakom molnen
känner du lyckan genom sorgen
jag har inget mer än mina tankar

jag saknar det som inte finns och sprider ut mig själv i vinden
bara du kan bära det som gör så ont i mina ögon. vi har något stort
på gång, så länge ingen bryr sig om vilka höjder vi kan nå
på vilken sida som vi står.

svalkar vinden värmer solen
ser du något bakom molnen
känner du lyckan genom sorgen
jag har inget mer än mina