Två små lata, stapplade in en gång... ^^

Strålande solsken när jag slutade!

...För en gångs skull värmde dom där efterlängtade strålarna riktigt skönt, 

och asfalten var torr,

...och jag såg vårens första tussilagos när jag gick hem!

Vårkänslor så det spratt om det!

Glädjerus ända ut te mungipornas slut uppe vid örsnibben!

...Och som ett paket på posten, 

kom också springet i benen tillbaka! ^^

Springa fick dom, gå också till på köpet!

 För när jag kom hem försökte jag snyggt flirta in Rob på att bli med mig ut på en liten kombinerad promenad-joggingtur.

Var beredd på ett tvärnej,

eller åtminstone ett "Okej da, men bara om vi BARA går!" ...
(Bläää.typ.skit.trist! ^^)

...Men han sa JA!!! =O

10,3 kilometer, och 1 timme och 29 minuter senare,

stapplade vi in här hemma lika trötta och stela i benen båda två!

Haha, ja jag säger då det!

Tokken pärs!

Nog för att jag brukar kunna jogga en mil på egen hand så där utan att bli allt för sleten!

men att köra sån här "växlande" träning,

med ungefär 7 kilometer snabb promenad,

varvat med 3 kilometer jogging i högre takt än jag annars brukar jogga i,

det tog fan på krafterna ska ni veta! ;)

Ändå var jag alldeles bubblig inombords när jag kom hem.
Jag var fnittrig,
en hel skopa nykär,

så glad över att ha haft sällskap!
 ...Och att han faktiskt vill bli med själv och tycker det är skönt!

Älskar att vi börjat göra mer saker tillsammans jag och Rob.

Ännu mer att det är nyttiga och hälsosamma saker vi pushar varandra till!

Helt obeskrivligt skönt!

...Det blir så mycket lättare för mig, 

när vi är två!

Tack Rob!