Jobbcoach...

En sån har jag fått!!!

Jajjemeen!

Pratade med chefens chef, butikens egen coach,

för ett tag sen om att jag söker nytt jobb eftersom jag tycker det är dags för mig att testa på lite nytt (och framför allt, få jobba heltid).

Han förstod mig till fullo, (tack gode gud!^^)

...och har nu gjort så att det ringde mig en inhyrd jobbcoach.

Nästa Onsdag är det dags för möte,

...han ville veta vart jag står i livet sa han.

(vad svarar man egentligen på en sådan fråga!!!?

*hjäääälp*

"Hrrrummm, jo såatte...jag står väl lite här och var,

lite här och där, så att säga...Mest i kassan på Coop när jag får tillfälle för det"?)

Jag är bajsarädd för detta lilla möte,

men jag hoppas verkligen han kan hjälpa mig komma underfund med mig själv och paniken jag känner över att inte ha den blekaste om VAD jag vill göra.

Dock är jag rätt övertygad att han kommer säga som "alla andra" (Nåja, som majoriteten av vad de andra vuxna säger iaf)...

"Flytta, eller plugga vidare!"

Får ännu mer panik i kroppen än vad jag redan har när folk säger så,

blir nästan irriterad.

Visste jag överhuvudtaget vad jag ville plugga vidare inom, då hade jag gjort det för länge sedan...

och nej, jag vill inte behöva flytta,

inte nu, inte så där på "heltid".

Ett Måndag till Torsdagsjobb, eller varannan veckas jobb där man ligger ute på jobb,

ja!

Men att sälja lägenheten, ta ett helt flyttlass och flytta nån randomplace...

för tillfället, nej tack!

Jag vet att jag kanske måste, någongång...

men jag tänker försöka varenda metod som någonsin går innan den dagen kommer

(om inte lusten helt plötsligt faller på innan dess det vill säga).

Om man ändå kunde vakna upp en morgon och ha en riktigt bra (och fungerande) plan för livet. ^^