Akuten och avsked

Dagen började inte alls som jag hade planerat...

En lång promenad blev till en kort, och en lugn resa in mot stan (från början för att säga hejdå till Pisa) blev en riktig ilig resa till akuten med älsklingens onda rygg. Där fick vi sitta å vänta 10 minuter för att komma in, sen var Jimmy inne i 5 min sen kom han ut. Förbannad som fan... Hans ryggproblem blir bara värre och värre. Imorse kunde han knappt röra på sig och hade av och till jätte svårt att andas, ibland tuppar han tillochmed av pga smärtan. Och det doktorn gjorde va att klämma lite och det enda han sa var: "Ta två panodil och åk hem så ska du se att det blir bättre, du har säkert bara lyft något tungt", och tog 150 kr i betalt.
Ujujuj, vart är världen på väg?


När det onda hade gått över, tack vare en morfintablett som doktorn sa motsvarade 80panodil, åkte vi hem till Pisa så jag fick säga hejdå en gång till.
Jag har aldrig hatat avsked så mycket som idag. Och även om jag näst intill bara sa hejdå, att hon skulle ta hand om sig och gav henne en kram, så rann tårarna när jag gick mot bilen igen. Åh Pisis...vad jag kommer sakna dig! vi ses efter nyår <3





Våg och stegmätare inköpt föressten. Köpte när vi var in på Rusta på vägen hem. Kanske inte fungerar så bra, men de duger till en början. Har inte råd med nått annat just nu.
Dessutom köpte jag en reflexväst till Djin, så nu syns han på våra morgon- och kvällspromenader. :)

Förkylningen håller i sig ännu. fortfarande värst på morron. Men nu har den även lyckats hålla i sig till eftermiddagen, kvällningen. Börjar må bättre nu...så det blir nog en långpromenad ikväll. Måste verkligen kunna röra på mig. Vill inte att andra veckan ska bli en flopp. Orkar inte ställa mig på vågen på Fredag och se att jag gått upp dessa fjuttiga 0.4 som jag lyckats gå ned. Varken vill eller orkar.
Denna vecka, efter helgens onyttigheter, kräver krafttag!
Jag känner redan nu, efter bara några dagars stillasittande hur den gamla latmasken börjar krypa sig på. Jobbigt, åh så jobbigt. Nu gäller det att ta upp viljan för träningen på nytt.

och varesig jag är förkyld eller inte så ska jag lyckas! Det ger jag mig fan på!!!

// Naannii

Sjuk och Ledsen

Början på den nya tränings veckan börjar inge vidare. Åt en massa chips och drack dricka igår på myskvällen med Kusinvitamin. Till råga på allt är förkylningen ÄNNU värre idag. :(

Lyckades i alla fall ta mig upp vid 7 imorse för att ta en 20-minuters promenad i det ständigt regniga vädret. Men efter jobbet har det bara varit skit!
Hade tänkt gå en vända med Djin, äta lite mat, duscha, göra mig iordning och åkt in till stan på fest. Pisa å Karins sista fest i Sverige på 3 månader!
Å här sitter jag nu, efter att ha sovit sedan jag kom hem, med världens förkylning å skit å orkar inte åka. BAJS DAG!

Pisa ska vara i Thailand i 3 hela jävla månader! Å jag kan inte vara där på avskedsfesten för att jag sitter här hemma å snörvlar. Vilken jävla timing! Jag kommer sakna henne så...

Till följd av detta sitter jag här å smygäter chips efter chips, även det lyckat.
nej fy faaan! :'(


Den här dan kan lika gärna låtit bli å komma!

Det enda positiva är att jag Pisa färgade håret på mig igår, vilket jag blev vilket nöjd över!

1:a vägning

Svart på vitt. Efter 1 vecka:

Vikt: 90.0 kg (-0.4 kg)
Midja: 98 cm (-3cm)
byst: 114 cm (-1cm)
Höft: 112 cm (-2cm)
Arm: 36 cm (+-0cm)
Lår: 64 cm (-1cm)

Det gick precis som jag hade ställt mig in på med Vikten. Det hade kunnat gå åt vilket håll som helst (muskler väger ju också, inte bara fett)...men det gick åt rätt! Inte så mycket, men åt rätt iaf! :)
Måtten var jag mycket osäker på, känner mig fan större nu än jag någonsin har gjort, men som tur var visar det också på minskning. En helt godkänd minskning för min första vecka...och för det lilla jag faktiskt ändrat i min vardag.
Helnöjd! :)

Skönt att ha det avklarat! och att det gick någolunda så bra. Nu är jag sten-pepp på att träna ännu mer veckan som kommer, tänka ännu mer på vad jag äter osv. Om jag kan gå ned 0.4 kilo och minska sammanlagt 7 cm i de olika måtten på en vecka utan att nästan inte göra någonting. Tänk då bara vad som kan ske om jag verkligen lägger manken till!

Jag ska, ska, ska!!! :D

dan före dan

Imorn ska jag väga och mäta mig för första gången...HJÄLP! Hur ska detta sluta...?
Visst har jag tränat en hel del och ätit bättre än jag brukar den här veckan. Men kan det verkligen hjälpa?
Jag har ju fortfarande ätit en hel del onyttigt...å proppat i mig en 10 morötter om dagen för att stilla godisbegäret. Ujujuj, vad har jag gett mig in på.
Jag är så nervös så jag tror jag dör.

Har testat stavgång nu på kvällskvisten. Gick faktiskt rätt så bra. Men sorgligt nog måste jag säga att det nog inte funkar att gå med stavar och ha med sig Djin samtidigt. Belv lite tight att ha både koppel och stav i samma hand. "/
Han stannar ju hela tiden, och gör så att jag kommer ur takten. seeegt!
Nej, stavgång får jag nog göra ensam...tråkigt men sant. Då får jag ju mer träning också, eftersom Djin ändå måste få komma ut minst 2 ggr per dag.

Ville skaffa en hund till idag. Frisören här i byn har en golden/pudel som han blivit allergisk mot som han ville ge bort. Men älskling sa nej! Hmmm... :(
Skulle han få bestämma skulle vi inte ens ha Djin. Fattar inte varför han tycker det är så jobbigt, han går ju aldrig med honom ens. Visst att det blir lite hundhår överallt...men i slutändan är det ju ändå jag som städar 99 ggr av 100, så det skulle inte bli nån skillnad för honom ändå ju. haha.
Fast iofs är det bra å bo ihop med nån som är så lat som min pojk, för hade han varit sportig av sig hade jag troligtvis inte alls promenerat så mycket som jag gör. men, det skulle vara roligt att ha nån med sig som sällskap på promenaderna ibland förståss. Jag får väl nöja mig med Djinnis. Vilket går mycket bra :)

Nope, titta klart på lyxfällan.
Det är inte klokt vad folk skuldsätter sig.


Imorn blir det svart på vitt, har jag lyckats?


// Naannii