Nu ni jävlar!

En sån jädra fin dag det har varit.

En sån där vinterdag som bara råkar finnas en enda gång om året...och det självklart när jag jobbar heldag! Lyckat, ja jag säger då det. ^^

Alldeles lagom kallt, och solsken som för första gången "senjagvetintenär" hade en värmande verkan! Perfekt för längdåkning!

Hmm, man ska väl inte klaga allt för mycket egentligen.

jag slapp ju frysa som ett jävla as när jag satt i kassan. För första gången sen jag vet inte när slutade inte händerna fungera efter en kvarts sittande. Det är nästan som att man hellre sitter i kassan, än gör något annat i butiken, nu för tiden. Man behöver inte springa sig varm längre...

För nu har vi en kupévärmare under kassadisken!

Haha, alla medel är tillåtna i ett kallt Sverige, eller hur? ;)

Tog en promenad hem ikväll.

Insåg att jag inte frös, även om jag saknade både mössa och det där extra paret vantar som alltid hängt med de senaste veckorna.

Gick hem, bytte om...tog en promenad med Djin på 20 minuter.

Av med koppel, ge godisben, kolla mat och vatten...

Sen var det bara jag och de snötäckta vägarna som gällde.

Det märktes snabbt att jag legat på latsidan då magen kändes som en boll av fett som studsade upp och ner, ner och upp, i varje steg jag tog...

Utmanade mig själv att i alla fall orka 15 minuter non-stop. Förjävla dåligt med tanke på vad jag har kunnat. Man ska inte överskatta sig själv, då blir man bara besviken.

Joggingturen slutade på 31 och en halv minut, NON-STOP!

Och fem kilometer avklarades...

Kanske har jag inte tappat så mycket under de senaste veckorna ändå?? eller så var det bara det att jag inte ville tillbaka till verkligheten. Hjärnan rensades på tankar.

Jag måste lära mig att tro på att jag kan det jag vill!

Kanske lära mig att tro på mig själv överhuvudtaget?

J har varit här. Kikat på tv och pratat. Tror aldrig jag pratat så mycket som jag gjort den senaste veckan...men det är väl bra, skulle jag kunna tro?

Jag är inte så pratig av mig i vanliga fall, men när jag väl kommer igång går det inte att stoppa mig. Det är inte bara bloggen som får sig en släng av ordbajsande då och då, utan alla i min närhet...

Jag känner de bästa människorna i världen!

Ordbajs, igen...

Dagarna går fort.
Tiden bara rinner förbi.
Tankarna virvlar runt. Stannar aldrig.
Inte för en sekund.

Fortfarande ingen bilnyckel hittad, men jag har iaf fått upp gardiner...
om det nu kan vara till nån tröst? ^^
Jag vet inte. Jag vet ingenting.
Har aldrig känt mig så bortkommen i hela mitt liv, inte heller så hemma.
Börjar allvarligt tro att jag är tokig på riktigt.
Och nu är kalendern borta också!
Hur fan lyckas jag?

Har i det hela haft en bra helg.
Umgicks med vänner i Fredags, med J under hela Lördagen.
Tog en välbehövd road-trip till Leksand och Insjön. Pratade, tittade, slogs lite med GPS:en som inte ville fungera som jag ville.
Insåg att det är väldigt mycket jag skulle behöva köpa, men det är inte rätt tillfälle för några utgifter utöver allt det andra. Fattig som en kyrkråtta.
Men det kommer bli bättre, jag vet det. Ge det lite tid bara.
Idag flyttade vi lite mer grejor, Kaninen Simba har fått nytt hem hos faster...
Det blir ett bra åldersomshem för honom. Han kommer trivas där.

Imorn är det vägningsdag också, och jag vet inte om jag vågar ställa mig på vågen.
En hel vecka av mådålighet, tankar och förvirrning. En halv av svält, den andra halvan helt åt andra hållet. Tröstätning?
Vad fan håller jag på med egentligen?
Jag kan ju det här...har lyckats gå ner de där kilona, och fler ska bort.
Orken får inte tryta längre, jag måste träna!
Varför håller jag mig ifrån det som egentligen hjälper bäst när man behöver komma ifrån verkligheten för en stund? Bättre än alla mediciner och all alkohol i hela världen?
Träningen är en sorts bedövning, det tar bort alla tankar för en stund. Jakten på den perfekta andningen övertar. Svettdropparna, värmen. Viljan att klara något man aldrig klarat förr.
och känslan när man klarat det sen, vilken jävla känsla!

Synd att klockan är långt över läggdags, annars hade jag inte tvekat på att ta en springtur i mörkret. Längtan över det växer sig starkare ju mer jag tänker på det.
Jag hoppas på Vollyboll imorn efter heldagen av jobb, sen mildare än -20 på Onsdag och Torsdag, så jag kan åka lite skidor.
Annars kommer en jobbig jobbvecka nu. Över heltid och fem heldagar...
Det är svårt att hinna med.

Jag vill komma ur den svacka jag hamnat i, NU. På en gång!
Kan inte mer än tacka alla underbara som finns där för mig,
och skänka J en puss för att han verkligen visar att han menar allvar denna gång!
Nu är det bara jag och min hjärna som ska komma överens med varandra också...

sen ska ni se att det här ordnar sig på bästa sätt...

Svar på tal

Anonym sa...
Vem är J?. har den inge namn?


Svar: Jag skriver J istället för Jimmy, ibland bara av lathet, annars, ja varför?
Om du läser lite vidare kommer du snart upptäcka att J/Jimmy finns med i många av mina inlägg, och inte bara som det, utan också som "karln", "sambon" (nu mer särbon), "älsklingen" osv osv...
Kärt barn har många namn, är det inte så man säger? :)

Victoria's muskler!?

Inte tränades det något idag heller.
Orkar inte. Vill inte. Hinner inte.
När man jobbat heldag vill man helst bara hem och varva ner.
Komma ner på jorden igen. Vila.

Malan var med mig hem.
Vi gick med Djin, åt stekt halloumiost och varvade med naturgodis.
Kikade på tv.
"Victoria's Secret fashion show 2009"
Har ni sett brudarna? Vilka kroppar de har!
De är inte bara smala (kanske tillochmed SJUKT smala), DE HAR MUSKLER OCKSÅ!
Jag önskar mina muskler syntes bara hälften så mycket som deras gör,
men tyvärr är mina varsamt inbäddade i ett täcke av mjuka valkar. ^^

Nu säger jag inte att jag skulle vilja vara lika smal som dem, inte ens i närheten. Dröm och glöm Naannii. Det kommer aldrig hända ändå. Och musklerna kanske bara syns just för smalhetens skull? Jag vet inte. Men det är imponerande. Inget fladder här inte.
Ge mig deras ben, lårmuskler, så är jag nöjd sen! :)

Nu kommer älsklingen och ska mysa med mig, heeeela natten...
Tur han inte är rädd för lite bilringar iaf. ;)
Sleep-over!
Jag älskar honom!