Dallrat röv med svett

Äntligen äntligen fanns den riktiga motivationen någorlunda till att ta en svängom i gymmet igen...

Efter en hel latvecka med noll koll på mat eller träning,

var det faktiskt riktigt skönt att röra på sig lite.

...Jag bestämde mig redan innan jag började gå till gymmet att jag aldrig skulle tvinga mig själv att gå dit om jag inte kände för det...

Varför?

Jo, för sånt funkar helt enkelt inte på mig! ^^

Jag måste vilja, känna för det,

ha motivationen där,

för att kunna träna...

...och speciellt för att kunna fortsätta!

Tvingar jag mig själv att träna fastän jag inte alls känner för det,

då försvinner lusten och glädjen i det till sist,

och blir bara ett drygt "måste".

Det är inte så det ska kännas att träna!!!

Tror att förra veckans brist på motivation beror på att jag lyckades göra ett grispass på gymmet,

bara timmarna innan jag blev magsjuk förra helgen!

Hjärnan kopplar ihop ett och ett,

och får för sig att magsjukan kommer komma tillbaka om man tränar.

Precis så där ni vet,

när man flera veckor efter en magsjuka håller sig ifrån att äta just den maten man åt innan äcklandet började?

Men nåja...

idag var jag i alla fall sisådär back on track!

Även om det bara blev en tur på crosstrainern.

10 kilometer på 44,33 minuter för att vara exakt!

Hä dög, tycker Naannii'n!